En förändring i vardagen.

God morgon vänner, Det är en tidig morgon för min del. Jag har ett press event på Bukowskis som jag ser fram emot nu på morgonen. Även om det serveras frukost så kan jag inte starta en morgon utan att ta min kaffe och en liten bit att äta. Jag fungerar helt enkelt om jag inte får något i min mage på morgonen. Med morgontrafiken som är från Nacka (där vi bor hos mina svärföräldrar) så måste jag räkna med att det tar en timma in till stan. Så, det blev att gå upp vid 05:30 för att hinna med en stunds jobb och frukost. Jag älskar en tidig morgon så för min del gör det absolut ingenting utan jag ser morgonen som min viktigaste egentid på dagen.

I vilket fall som helst. Nu till något stort som jag är så glad och tacksam över. Jag har nämligen bestämt mig för att ta hjälp av en barnvakt under förmiddagarna och jag har redan nu hittat en fantastisk kvinna som började i måndags. Igår nästan grät jag av lycka när dom lekte och jag kunde få en stund i lugn och ro för att jobba av saker som legat över mig i flera månader. Jag har varit så stressad under den senaste tiden och som jag skrev lite lätt tidigare har det verkligen tagit på mina krafter. Sen dess att Aléa var tre dagar gammal så har jag jobbat med rätt så högt tempo. Såhär i efterhand när jag tittar tillbaka på det så förstår jag inte riktigt hur jag fått ihop det. Och det är just det. Jag har inte riktigt fått ihop det utan har istället fått skära ner på allt socialt som över huvudtaget existerar. Nu behövde jag dra lite i handbromsen och se över min situation. Vilket inte var en dag för sent.

Tacksamheten som väller över mig när jag ser Aléa leka runt med en så fin människa är ovärderlig just nu och det känns nästan som jag fått ett nytt liv. Nu kan jag strukturera upp min tid och se till att få allt viktigt jobb gjort under förmiddagen för att sen kunna ge mig tid att vara den bästa och mest närvarande mamman jag bara kan till min dotter under resten av dagen.

Det är inte så ofta jag går inte lite längre på mitt privatliv men jag känner mig så glad just nu och vill gärna dela med mig lite av hur mitt liv ser ut för er. Känner ni igen er i att vi kvinnor alltid ska vara några superwomans och prestera på topp, på just alla plan. Jag tror att det ligger mycket i vår natur att bara köra på, framförallt när vi blir föräldrar just för att det inte finns något annat att göra. Men att vi dessutom ska leverera så högt med allt annat också är ju inte hållbart. Iallafall inte över en längre tid. Jag ser så många många högt presterande kvinnor omkring mig och jag bara inte förstår hur dom får ihop det. Sen jag blev mamma är jag så mäktigt imponerad över varenda mamma där ute. Och då syftar jag inte på dom som jobbar och tar hand om småbarn, utan ALLA mammor. Jag vet hur otroligt intensivt och mycket det kräver av oss kvinnor att rodda allt kring våra barn och jag är verkligen så otroligt fascinerad över varenda mamma där ute som får ihop det.

Det blev ett långt inlägg men nu hör jag att Aléa vaknat så det får bli att avrunda här. Jag önskar er en jättefin onsdag så hörs vi senare <3 .